onsdag 31 augusti 2011

Biljetter köpta till Hessel och Eco

Var på Kulturhuset idag för att köpa biljetter till ett antal evenemang på Internationell Författarscen. Franzen hade jag tänkt mig, samt Hessel och Eco. Allra minst. Gick därifrån enbart med biljetter till Stéphane Hessel (nästa måndag) och Umberto Eco i oktober - Franzen var slutsåld. Typiskt.

Nu väntar jag bara på att mitt ex av Säg ifrån! ska komma så att jag hinner läsa den lilla pamfletten före den 12 september

tisdag 30 augusti 2011

Nu kan jag sova igen

... för jag läste ut Niceville igår. Det var en bra bok, säger och skriver jag som den värsta understatement. Mycket att fundera på. Lovar att skriva mer om den snart, men tänkte att de andra ska få chansen att hinna läsa lite innan jag spottar ur mig en massa tyckanden och tänkanden här på bloggen.

Jag har förstått att den redan blivit film som snart har premiär! Måste se. Kanske kan vara en extra-träff med salongen? Filmen heter The Help och har premiär 23 september.

fredag 26 augusti 2011

Niceville har gett mig sömnsvårigheter

... känner mig en smula bovaktig som genomförde min önskan om att ha Niceville som salongsbok utan att ta hänsyn till någon av de andras önskningar. Men jag vet ju att flera i salongen kommer att bli lika förtjust som jag.

Jag köpte som sagt boken i tisdags och började läsa på lunchen. Nu lider jag av svår sömnbrist efter att ha legat uppe halva nätterna och bara läst läst läst. Det var länge sedan jag hittade en sådan bok som jag blev helt uppslukad av och inte kunde lägga ifrån mig. Om det händer även de andra i salongen, ja då måste vi nog tidigarelägga nästa möte för åtminstone jag har snart läst ut boken.

onsdag 24 augusti 2011

Ser fram emot musslor och vin

Ikväll är det dags för salongens första träff för höstterminen. Boken vi ska diskutera är The Summer without men av Siri Hustvedt, en roman jag läste i början av sommaren och blev lite lite besviken på ska erkännas. Besvikelsen har som så ofta att göra med alltför höga förväntningar, för jag tyckte inte att boken var dålig, tvärtom, jag gillade den, men jag blev aldrig så där swept away, som med What I loved av samma författare.

Jag har just nu två böcker på gång. Efter att ha avslutat Yacoubians hus - som blev tristare och tristare, den får inte mer än en svag trea av mig faktiskt, trots att jag gillade den så mycket till en början - återupptog jag Det stora huset av Nicole Krauss. Har haft väldigt svårt att komma in i den och fick läsa om början flera gånger. Men Nicole får ursäkta, för igår var jag tvungen att läsa vidare i Niceville av Kathryn Stockett, som jag köpte på den mycket trevliga Pocket Shop som ligger på Götgatan på lunchen och genast började läsa i. Och kunde inte sluta. Idag grämer jag mig över att boken är kvar hemma på nattduksbordet.

Mer om denna samt om sommarens läsning och vad vi vill och önskar läsa i höst kommer vi att diskutera ikväll över god mat (musslor för min och Cattis del!) och ett glas vin på Järnet, där vi hållt de allra flesta av våra träffar. Om vårt upplägg har vi blivit intervjuade i både Amelia höst (hösten 2008) och av Piratförlaget i november 2009. Amelia-artikeln finns inte på webben, men Piratförlagets finns att läsa här.

måndag 22 augusti 2011

Lite skryt

jag kan inte låta bli att vara lite stolt över att jag känner de två personer som senast intervjuats av Bokhora i deras måndagsmöten. Så nu vet ni det.

onsdag 17 augusti 2011

Om en vecka...

...är det dags för salongen att träffas igen efter sommaruppehållet. Jag längtar!

tisdag 16 augusti 2011

Höstens höjdpunkter på internationell författarscen

Jag ropar HURRA för programmet till internationell författarscen på Kulturhuset i höst! Det är inte klokt vilka fantastiska gäster som bjudit sin. Jag vill gå och se och höra dem allihop.

Den 12 september gästas internationell författarscen av Stéphane Hessel, den nu 93-årige motståndsmannen. Hans Säg ifrån! finns på pocket. Köp nu om du inte redan gjort det! Jag kommer definitivt att sitta i publiken den här kvällen. Och har du möjlighet - gå imorgon på releasefest för den svenska utgåvan på Södra teatern! Missa inte Bodil Malmstens artikel från i januari, publicerad i DN om Hessel och hans pamflett.

Bara tio dagar senare kommer Jonathan Franzen. Det vill jag inte heller missa. Har ännu inte läst Freedom, men makens exemplar ligger och väntar på mig.

Herta Müller dyker också upp och det är jag säker på att flera av mina salongskamrater är intresserade av, men själv tänker jag hellre se till att den 12 oktober få uppleva Johanna Koljonen (som jag för övrigt träffade idag, men i ett helt annat sammanhang) intervjua en av mina stora favoriter, nämligen Umberto Eco. Strax efter Umberto kommer Maryse Condé som jag tycker så mycket om och sedan David Grossman.

Ingemar Fasth på Kulturhuset skriver själv att skälet till att han bjudit in polska Olga Tokarczuk, "är kort och gott för att hon är så bra. Hon är helt enkelt häpnadsväckande bra och den uppfattningen delas av den svenska kritikerkåren." Jag är inte bekant med Olga T sedan tidigare, men det låter onekligen väldigt spännande. Lovar att ta Ingemar Fasth på orden och läsa.


Precis som nästa gäst, franska Jeanne Cordelier, i samtal med Ingrid Elam. Henne måste jag absolut se och höra, precis som jag känner att jag måste läsa både Mircea Cartarescu och Yiyun Li, vilka är de sista författarna i höstens program.


Nu har jag inte ens nämnt Beate Grimsrud och Karl-Ove Knausgård som är där den här veckan (imorgon samt i övermorgon) men det beror bara på att jag är sur för att jag hinner med att gå och se och höra dem.

lördag 13 augusti 2011

Beneath the Lion's Gaze


Den här romanen börjar vid tiden för revolutionen 1974 med att ge läsaren en bakgrund till vad som orsakade upproret. Vad den beskriver är samma bilder som når oss idag. Samma bilder som kablades ut över världen under Live Aid när jag var tonåring. Svälten, de utmärglade barnen. Tårarna kommer och jag blir så arg. Hur kan vi människor låta detta ske om och om igen?

fredag 12 augusti 2011

Sommarens läsning


Kommer ni ihåg min lista på böcker som skulle med på semestern? Alla som jag skulle läsa under lata dagar i solen och sena varma kvällar innan jag släckte lyset. Dags att bekänna att det gick sådär. De där dagarna i solen ville jag helst vara i, eller möjligen på, vatten och de varma kvällarna umgicks jag mest med familj och vänner. Eller var helt slut och somnade innan jag hunnit läsa ens en sida - hur bra boken än var.

Döden & co började jag på, kom halvvägs, men sedan övergav jag den för Just kids, som jag ju skrev om här. Flykten från Tibet har jag inte ens öppnat och I väntan på talibanerna glömde jag att packa ner. Istället fick Andrea Levy's The Long Song följa med och den läste jag efter Just kids. Underbara Andrea Levy. Den här gången fick hon mig att gapskratta och gråta om vartannat. För det slavsamhälle hon berättar om är fruktansvärt och ändå är många av situationerna så dråpliga, det finns så mycket humor i eländet, att det inte går att låta bli att också bli riktigt munter av The Long Song.

Den sista boken jag läste under semestern var Maaza Mengistes Beneath the Lion's Gaze (som faktiskt var med på listan), handlar om revolutionen i Etiopien 1974. Jag har inte läst ut den än, men egentligen skulle jag vilja stanna i sängen någon dag och bara sträckläsa den. Och ändå bestämde jag mig för att lägga den åt sidan när min man igår kom med en bok och sa "den här borde du verkligen läsa, den är hemsk men otroligt bra". Så imorse tog jag med mig den på bussen till jobbet, fortsatte läsa på bussen hem från jobbet och läste ut den här hemma på kvällen. Boken var Hemligheten av Philippe Grimbert och är hans egen berättelse om sin uppväxten i Paris efter andra världskriget, i skuggan av Förintelsen och en familjehemlighet som när han väl får reda på den förändrar allt han vetat om sig själv och sina föräldrar.

Hemligheten är stark och gripande. Philippe Grimbert berättar enkelt, kortfattat och rättframt. Den finns inget onödigt med. Det känns som att varje ord är noga avvägt, att varje stycke har sin absoluta särskilda betydelse för hela berättelsen. Och jag tänker att det är som att han berättar i scener, för jag har så tydliga bilder med mig, både av personer och skeenden. Här finns hemska, sorgliga levnadsöden och mycket kärlek på samma gång. Min man hade rätt - det här var en bok jag verkligen borde läsa.

Ikväll går jag till sängs med Beneath the Lion's Gaze igen och vem vet kanske är den utläst imorgon. Men först ska jag läsa godnattsagor för min S. Det har jag gjort mycket flitigt hela sommaren. Ny favorit är LasseMajas detektivbyrå. En fröjd för både barn och mamma.

onsdag 10 augusti 2011

Hyllvärmare

Jag svarar på Bokhoras fredagsfråga från vecka 31 om vilken bok i den egna bokhyllan som stått längst. Jag måste erkänna att där finns alldeles för många. Jag älskar att köpa, äga och förvalta böcker, men läser inte på långa vägar lika fort som jag skaffar mig nya exemplar.
Länge var min äldsta hyllvärmare Oscar Wildes sista testamente av Peter Ackroyd som jag köpte på en bokrea på 1980-talet och som stått i min bokhylla sedan dess. Högst upp till vänster dessutom, eftersom jag sorterar böckerna efter efternamn. Men nu när jag skulle titta efter såg jag att den var borta, tror jag donerade den till bokbytarhyllan, tog med dem på en bokbytardag eller helt enkelt tog med den en morgon när jag lämnande hemmet för att sedan lämna den någonstans

En bok som väntat på mig i tio år är Peter Kihlgårds Du har inte rätt att inte älska mig. Den fick jag som recensionsexemplar 2001, men jag recenserade den aldrig och läste den såldes inte heller. Jag är mycket dubbelt inställd till Kihlgårds författarskap. Å ena sidan har han skrivit en av mina absoluta favoritböcker - Strandmannen - å andra sidan är det flera böcker av honom som jag påbörjat, men inte orkat igenom. Fadder Teiresias vår var en av dem. Och Du har inte rätt att inte älska mig är en slags fortsättning på den och kanse var det därför som det tog emot att börja läsa - och så blev det inte av.

En annan bok jag börjatr på flera gånger är Historikern av Elizabeth Kostova. Det lustiga är att jag tycker att boken både innehåller en spännande historia och är välskriven, men tydligen är det något som atr emot, för nu står den sedan ett eller två år och värmer hyllan (efter några år i läshögen på nattduksbordet).

Så har jag några som ligger på vänt förstås. I den där berömda att-läsa-högen på nattduksbordet. Som Det stora huset av Nicole Krauss, Joan Didions Ett år av magiskt tänkande och några till som jag inte hunnit med, men de kommer inte att förbli olästa länge till.

söndag 7 augusti 2011

Kort läsrapport sommaren 2011

Cattis har ju redan gjort en liten rapport över vad hon har läst i sommar och jag vill ju inte vara sämre. Så här ser min lista ut, hittills:

Siri Hustvedt: The summer without men
Det är ju salongens sommarbok och egentligen skulle vi ha diskuterat den redan i juni, men den träffen ställdes in, varför diskussion får vänta till höstens första träff. Kortrecension från mig: Besviken, på grund av högt ställda förväntningar.

Anne Swärd: Till sista andetaget 
Köpte den här boken när jag var på en frukostbokträff med Breakfast Book Club i våras. Kunde tyvärr inte vara med när de diskuterade boken vid nästa frukostmöte, hade jag kunnat det hade jag nog läst ut den. Så här tyckte i alla fall BBC om boken. Nu ligger den på vänt ett tag, jag har läst cirka hälften. Gillar, men det är något som tar emot. Har tidigare funderat lite kring det i det här inlägget.

Roslund/Hellström: Odjuret, Flickan under gatan
Ytterligare två böcker jag tillskansat mig i bostadsrättsföreningens bokbytarbokhylla i källaren. Nu är inte jag en stor deckarfantast, men jag hade hört att böcker av Roslund/Hellström skulle vara särdeles välskrivna. Jag började med Odjuret. Jag tror inte att jag överdriver när jag säger att det är det absolut otäckaste jag läst. Varje förälders värsta mardröm beskrivs mycket detaljerat. Jag stod inte ut. Jag grät så tårarna fördunklade synen och jag inte kunde se bokstäverna längre. Men kunde inte sluta läsa, för det var väldigt spännande. Jag kan knappt bedöma Odjuret över huvud taget, kan inte säga bra eller dålig, texten försvann bakom de vidriga brotten som beskrevs. Några av reaktionerna på Adlibris verkar vara i ungefär samma. Därför tyckte jag att Flickan under gatan var bättre. Också förfärliga händelser och en förfärlig verklighet som skildras, men det finns ju grader i helvetet. Tyckte att Flickan under gatan var ett riktigt bra romanbygge, en engagerande historia och grymt spännande.


Mark Levengood: Hjärtat får inga rynkor
Som tur var efter Roslund/Hellströms vidrigheter fick jag fatt på en krönikesamling (eller vad man nu ska kalla det, det är ingen roman, utan mer en samling funderingar) av Mark Levengood. Det här är feelgood ut i finngerspetsarna och jag skrattade högt flera gånger. Kommer nog att läsa igen, lite här och där i den här lilla pärlan, som fick mig på så gott humör. Någon stor författare är han inte, men oj så på pricken - och så rolig - han är i de här trevliga betraktelserna över vardagslivet.


Marian KeyesNär Lucy Sullivan skulle gifta sig
Jag är ju en sucker för bra chick-litt, men tyvärr var den här en stor besvikelse. Trist historia, tråkiga karaktärer, yada yada yada. Blä.

J.K Rowling: Harry Potter och Fenixorden    
Vi håller på att beta av Harry Potter-serien i familjen medelst högläsning och har nu hunnit till den femte i serien.  Och nu börjar det hända något vill jag lova! Jag tycker att den allra första boken var kul och spännande, tvåan var trölig och trist, trean gillade jag mycket och fyran tyckte jag var FÖR otäck. men femman! Kalas! Nu låter jag väl som en klichémakare, men jag tycker att det märks att författarskapet har utvecklats och jag ser mycket fram emot sexan och sjuan. 

Och så håller jag fortfarande på med Yacoubians hus av Alaa Al-Aswany. Gillar mycket!