När Martina Haag hjälpte mig i tvättstugan

Igår, söndag,hade jag tvättstugan hela dagen. Jag har inget emot att tvätta, tycker att det är en av de hemsysslor som är minst trista. Ibland är det rätt så skönt att pipa ner i tvättstugan ett tag, och dra sig undan resten av familjen i sann bitterfitte-stil. Igår var en sån dag.

Utanför vår tvättstuga, i själva källargången står en bokhylla, där boende i huset kan ställa böcker man inte längre själv vill äga och förvalta. Det är en blandad kompott därnere, högt och lågt, pocket och inbundet, skönlitteratur och faktaböcker samsas med barnböcker, seriealbum och Guiness rekordbok.


Jag kom ner lite tidigt och tänkte sno åt mig en deckare att förströ mig med medan jag väntade på att maskinerna skulle bli klara, när jag istället fick syn på Martina Haags Underbar och älskad av alla. Jag tog raskt ner den från hyllan och började läsa och blev glatt överraskad. Har hört mycket gott - och ont - om Martina Haags författargärning, men inte haft möjligheten att själva bilda mig en uppfattning. Nu har jag en uppfattning - och den är att skojigare sällskap i tvättstugan kan jag faktiskt inte tänka mig. Jag skrattade högt flera gånger. Blev på otroligt gott humör.

Nu måste jag erkänna att mina förväntningar stod på noll. Jag var inte alls så fördomsfri som jag antyder ovan. Jag hade i det närmaste väntat mig att jag skulle tycka att det hela var så plågsamt att jag skulle ställa tillbaka Martinas bok och välja en Karin Alvtegen istället för att sedan lite proppmätt konstatera att jag förstod verkligen varför de hamnat i hyllan för böcker som inte får hemma längre. Men så var det alltså inte och jag tackar Martina Haag av hela mitt hjärta för att jag fick en härlig dag i tvättstugan.