måndag 28 oktober 2013

When in London...


...always visit Daunt Books! Och det är just vad vi gjort idag - jag, min kompis och våra två små killar.  Resultatet för min del ser ni ovan.  Älskar det där stället.

onsdag 23 oktober 2013

Aviserar otrohet

Hurra! Imorgon kväll är det äntligen salong igen och vi ska diskutera Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion. ber om ursäkt om jag nu svär i kyrkan, men ett litet förhandstyckande släpper jag ifrån mig redan nu och det lyder: Bra, men inte så bra som jag hoppades och trodde. Så var det sagt.

Lite kanske det beror på att jag strax efter att ha börjat läsa Didion gick på promenad och som av en händelse hamnade på Pocket shop och helt slumpmässigt råkade köpa Gone Girl av Gillian Flynn och En kärlekshandling av Jeffrey Eugenides och jag började genast läsa båda. Dessutom håller jag ju på med Wolf Hall av Hilary Mantel sedan tidigare och jag kan säga att samtliga dessa tre tilltalar mig mer än Didion. Nå, nu valde vi Didion och Didion ska vi diskutera imorgon.

Vad som också blir intressant är om övriga har gjort sin läxa ordentligt, det vill säga komma med minst ett, gärna två förslag på läsning till nästa gång. Mina förslag avslöjar jag mer än gärna: jag vill absolut läsa Bea Uusmas Expeditionen. Min kärlekshistoria (recension i SvD 23/9) och Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande (recension i SvD från den 5 september). Förresten måste Egenmäktigt förfarande vara den mest lysande titeln på en svensk roman det här årtiondet! De är dessutom båda August-nominerade och även om vi inte varje år läser någon August-nominerad bok, så gör vi det påfallande ofta.

Vad vi däremot alltid läser är Nobelpristagaren. Men nu har vi ju faktiskt redan läst Alice Munro i år, och till och med det senaste som gavs ut av henne. Det hindrar dock inte att jag är lite sugen på mera Munro också. Till exempel Tiggarflickan, som både SvD och DN skriver om idag.

Avslutningsvis ska jag förklara detta inläggs rubrik. Jag kommer inom kort att vara otrogen. Har inlett ett förhållande med ytterligare en bokcirkel: Hce-bokklubben. Mer om det i december.

tisdag 22 oktober 2013

Om bara någon dag nu...


...får jag träffa de andra i salongen. Eller åtminstone tre av fem, två har tyvärr fått förhinder. De kommer att vara saknade, men jag längtar mycket efter att få dinera med övriga  två damer och herre på torsdag. Det är alldeles för länge sedan nu. Jag är också mycket nyfiken på vad de tycker om Didion. För att inte tala om vad vi väljer som nästa läsning. Fortsättning följer.

onsdag 16 oktober 2013

Inspirerande lunch om läslust


På listan Roliga-saker-jag-oväntat-får-göra-i-livet lägger jag nu till att prata om barns läsning och litteratur med Martin Widmark, författaren bakom böckerna om LasseMajas detektivbyrå och Nelly Rapp. Ett på alla sätt inspirerande samtal. Jag skulle kunna skriva långt om Martin Widmarks läsprojekt En läsande klass, men länkar istället till hans egen sida om projektet, här.

LasseMaja-böckerna har länge varit en favorit hemma hos oss och vi har precis påbörjat en omläsning av mysterierna. Ikväll går jag på invigning av den nya utställningen Monster & Mysterier på Junibacken, som bygger på böckerna om just LasseMajas detektivbyrå och Nelly Rapp, och i helgen ser jag den nya LasseMaja-filmen - von Broms hemlighet. Åh, vad roligt!

lördag 12 oktober 2013

Wind up Women goes mat- och bakblogg

I dagarna kom jag på att jag aldrig skriver om kokböcker härinne. Mycket konstigt med tanke på att jag äger en lång rad och gärna både lagar och att äter god mat. Jag är dessutom mycket förtjust i att baka tårtor, framförallt under sommarsemesterveckor, då jag testar det ena bakverket efter det andra.

När det gäller matlagning följer jag sällan recept, men jag har ändå ett antal som jag gärna hämtar inspiration ifrån och som också har favoritrecept som jag ständigt återkommer till. Bland dem finns till exempel Jamie Olivers första tre kokböcker - The Naked Chef, The Return of the Naked Chef och Happy Days with the Naked Chef - Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan och Malin Landqvists En god sommar. Allt jag testat ur dem har blivit supergott och det är dessutom lättlagade recept, vilket jag gillar. Enkelt och gott är helt enkelt bäst! Jamie's risotto är t ex återkommande favorit och hans Tray baked Salmon with Olives, Green Beans, Anchovies and Tomatoes har jag lagat så många gånger att jag tappat räkningen. Den går hem i alla åldrar - extra plus.

Anna Bergenström klassiker Annas mat finns också i den lilla kokbokssamlingen och jag önskar mig nu Under Valnötsträdet av Anna och Fanny Bergenström, eftersom den fattas. Relativt ny är Lotta Lundgrens Om jag var din hemmafru. Den har av någon anledning blivit stående rätt länge innan jag testade något recept (har dock bläddrat i den en hel del), men nu har två lagats i ganska rask följd. Jag är inte helt övertygad, men tänker försöka mig på fler. Rolig och snygg är den i alla fall i sitt annorlunda upplägg både vad gäller texter och mat så den pryder sin plats där på hyllan.

I somras testade jag för första gången att laga raw food, både bakverk och mat. Jag hade fördomsfullt nog mina farhågor men det blev förvånansvärt gott. Eller riktigt gott, om jag ska vara ärlig, Pajer med botten av quinoa eller linser istället för mjöl låter kanske märkligt, men är det inte alls. Tvärtom! Maten är min medicin av Janesh Vaidya användes flitigt under sommarmånaderna och nu lagas t ex rödbetsbiffarna lite nu och då. De små chokladrutorna med kakao, kokos och chili bland annat är också mums!

När det gäller tårtor och kakor så är den absoluta favoriten Njut en liten smula av Therese Wikström. Allt blir vackert och gott! Hennes Tillfällen att njuta en liten smula är inte dum den heller. Även bland dessa böcker finns Anna och Fanny Bergenström med. Sött, Sweet, Dulce med bakverk och efterrätter från hela världen är bara så bra. Och vacker. Kok- och bakböcker måste också tilltala ögat! Det var av den anledningen som jag köpte Sweet dreams av Åsa Svanberg och Malou Holm förra året. Här hittar man de mest magnifika tårtor i många lager, men de blir kanske i mäktigaste och sötaste laget för mig. Det gör nu inte så mycket eftersom jag hellre bakar än äter tårtor och de är fantastiskt vackra att se på.

Nå, efter allt detta skrivande om mat och bak är jag riktigt hungrig. Tur för mig då att vi snart ska på tidig middag hos god vän och få äta riktigt hemlagad, god etiopisk mat. Kan inte bli bättre!


Torka aldrig tårar utan handskar utläst

Jag läste ut den tredje och sista delen av Torka aldrig tårar utan handskar för ett par dagar sedan. Mycket bra. Har sedan dess tänkt på att medan mitt 19-åriga jag just flyttat till Stockholm, tog de första stegen i mitt vuxna liv och gjorde staden till min, gick dessa likaledes unga människor på samma gator och levde sin sista tid. Märklig känsla. Sliding doors.

Fortsätter nu att läsa mig igenom högen av böcker vid sängen Näst på tur kanske Cutting for stone av Abraham Verghese?

torsdag 10 oktober 2013

Alice Munro alltså!

Jag hojtade till lite av glädje där jag satt på lunchrestaurangen och lyssnade på när årets Nobelpristagare i litteratur tillkännagavs. Gillar ju Munro mycket och har kort skrivit om Too much happiness här. Jag blev liksom lite knockad av den kommer jag ihåg.

Wind up Women har ju som tradition att alltid läsa Nobelpristagaren, men i år har vi redan klarat av det eftersom vi läste Dear Life (Brinnande livet) redan i början av sommaren. Catrin har skrivit om det i Sommarens sista salong. Vi får se hur vi gör med det. Personligen tycker jag att man inte kan läsa för mycket av Munro!

Innan floden tar oss

Jag måste erkänna att jag till en början inte tyckte att  Innan floden tar oss var så särskilt bra. Framförallt  tyckte jag att de västerländska karaktärerna var alldeles för stereotypa, platta och förväntade. Den parallella historien om syskonen Mukta, Nazrin och Mila fångade mig mycket mer än den om biståndschefen Sofia och hennes familj och den priviligerade ambassadvärld de möter, även om också flickorna kändes väl endimensionella. Samtidigt tyckte jag att det var en spännande historia som berättades och att det var tydligt att Helena Thorfinn kan det hon skriver om. Jag ville inte sluta läsa. Och långsamt blev det mindre viktigt hur personerna beskrevs, mer viktigt att få följa bokens centrala och övergripande fråga. Den om vårt bistånd till fattiga länder, om idealism, pragmatism och om hur komplicerad och djupt orättvis vår värld är.

Nu när jag har läst ut boken tänker jag att karaktärerna kanske behövde vara stereotypa och endimensionella för att tydliggöra det som Thorfinn egentligen vill berätta om. Jag vet inte. Men jag vet att jag ändå blev berörd, såpass att jag fällde en tår mot slutet. Jag ska inte berätta varför, eftersom jag inte vill avslöja vad som händer. Ni får läsa själva!

tisdag 8 oktober 2013

Jag - en bokkonsument

Jag skriver alltid mina blogginlägg tämligen spontant och sitter inte och filar speciellt länge på mina texter innan jag publicerar. Jag tänker inte på dem som någon sorts recension utan snarare som mina personliga reflektioner och tankar. Nu har jag precis gjort det om Helena Thorfinns Innan floden tar oss, men denna gång känner jag att jag vill tänka igenom mina intryck en gång till. Medan jag gör det kör jag bokkonsumentsenkät från Bokhora. Varsågoda!

Senast inköpta inbundna bok: Torka aldrig tårar utan handskar, del 3, Döden av Jonas Gardell.
Senast köpta pocketbok: Heja, heja av Martina Haag
Favoritgenre: Oj, svårt. Jag har bättre koll på vad jag inte läser, nämligen deckare. Hm, pass.
Ultimata längden på en bok: Det beror ju väldigt mycket på boken, men rent generellt säger jag 300-400 sidor. Är inget stort fan av tegelstenar.
Favoritbokhandel: Den ligger på Marelybone High Street i London och heter Daunt Books. Den har jag bloggat om lite och , och det har även Catrin gjort både här och där. Just i detta nu blev jag helt uppiggad av att tänka på att jag om några veckor kommer att vara i London igen. Måste få till ett besök på Daunts då.
Favoritbibliotek: Lika bra att direkt erkänna att jag är ganska dålig på att nyttja bibliotek. Trots att jag älskar dem och tycker att de är så viktiga. Sonen och jag besöker i alla fall ganska regelbundet vårt i Solna. Och om somrarna är det tradition att låna semesterläsning till samma son på biblioteket i Kramfors. Båda har otroligt trevlig och kunnig personal!
Favoritplats att läsa (i hemmet): Badkaret! Men nu har jag ju inget längre (åh, vad jag saknar det), så nu blir det för det mesta i min egen lilla läshörna eller sängen. 
Favoritplats att läsa (utanför hemmet): Vid havet - Medelhavet helst (åh, vad jag saknar också detta) - eller på tåg.
Fem författare du alltid köper i inbundet format: Jag köper mest i pocket, eftersom inbundna böcker är så tunga att bära på i väskan till och från jobb. När jag köper inbundet är det oftast för att jag vill ha boken direkt när den kommer ut och i några fall också för att det är en riktig favoritförfattare som t ex Ian McEwan. 
Bästa lässnackset: choklad (men inte för varm, man vill inte kladda ner sidorna)
Bästa läsdrycken: Räknar utan inbördes ordning upp te, kaffe och vin.
Bästa bakgrundsljudet vid läsning: Om jag fick välja - en spinnande katt i knät. Men nu får jag inte det så då får det bli Katie Melua, Sophie Zelmani eller sonen som grejar.
När på dygnet läser du helst? Närhelst jag kan. Läser jag vid läggdags har jag dock en tendens att endera somna mitt i en mening eller inte kunna sluta så att det blir alldeles för sent innan jag släcker, så dagtid bäst.
Bästa bakfylleläsningen: Tidningar man bläddrar i för att titta på bilder mest.
Bästa kollektivtrafikläsningen: Här funkar precis allt och här sker större delen av min läsning under vardagar.

måndag 7 oktober 2013

Jag läser igen!

Ja, det har ni kanske redan märkt - att jag läser igen och att jag bloggar om det jag läser. Kanske inte om allt, men en del. Jag är så himla glad för det. Hatar när jag hamnar i lässvackor. Jag ville bara säga det. Nu håller vi väl tummarna för att nästa lässvacka är långt borta? Livet blir ju så mycket tommare utan böcker.

söndag 6 oktober 2013

Sweet Tooth

Ian McEwan är som bekant en av mina absoluta favoritförfattare. Enduring Love och A child in time är på min topplista över bästa böcker och jag har alltid höga förväntningar på denna författare när han kommer med något nytt. Men redan vid förra romanen Solar saknade jag McEwan när han är som bäst och tyvärr är inte Sweet Tooth boken där han är tillbaka i toppform. Tvärtom. Thomas Anderberg skriver i sin recension i DN "Det smärtar att säga det, men hans litterära bana som kantas av höjdpunkter sluttar nu betänkligt" och jag är nästan benägen att hålla med. Men bara nästan. Jag hoppas och tror mer på en tillfällig svacka.

Naturligtvis kan jag se intressanta delar i berättelsen om Serena Frome. En diskussion om vad som är god litteratur, hur en historia arbetas fram och byggs upp. Det metalitterära perspektivet. Att Ian McEwan väver in sig själv, sitt eget författarskap i berättelsen. Men allvarligt talat, det blir inte tillräckligt intressant och vändningen i berättelsen, när allt får sin förklaring, kommer för sent - då har jag redan tröttnat. Om jag saknade den händelsen som blir avgörande i karaktärernas liv, som ställer allt på ända i förra boken Solar, så gör jag det ännu mer här. Jag saknar McEwans skärpa, hans förmåga att beskriva psykologiska skeenden, hur våra val påverkar våra liv. Det som jag vet att han är så bra på. Och jag hoppas innerligt att nästa alster kommer att innehålla allt detta.

Förutom DN, så har t ex både SvD och Kulturnytt recenserat.

Nu fortsätter jag min läsning med den tredje och avslutande delen av Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar samt Innan floden tar oss av Helena Thorfinn.