Aviserar otrohet

Hurra! Imorgon kväll är det äntligen salong igen och vi ska diskutera Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion. ber om ursäkt om jag nu svär i kyrkan, men ett litet förhandstyckande släpper jag ifrån mig redan nu och det lyder: Bra, men inte så bra som jag hoppades och trodde. Så var det sagt.

Lite kanske det beror på att jag strax efter att ha börjat läsa Didion gick på promenad och som av en händelse hamnade på Pocket shop och helt slumpmässigt råkade köpa Gone Girl av Gillian Flynn och En kärlekshandling av Jeffrey Eugenides och jag började genast läsa båda. Dessutom håller jag ju på med Wolf Hall av Hilary Mantel sedan tidigare och jag kan säga att samtliga dessa tre tilltalar mig mer än Didion. Nå, nu valde vi Didion och Didion ska vi diskutera imorgon.

Vad som också blir intressant är om övriga har gjort sin läxa ordentligt, det vill säga komma med minst ett, gärna två förslag på läsning till nästa gång. Mina förslag avslöjar jag mer än gärna: jag vill absolut läsa Bea Uusmas Expeditionen. Min kärlekshistoria (recension i SvD 23/9) och Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande (recension i SvD från den 5 september). Förresten måste Egenmäktigt förfarande vara den mest lysande titeln på en svensk roman det här årtiondet! De är dessutom båda August-nominerade och även om vi inte varje år läser någon August-nominerad bok, så gör vi det påfallande ofta.

Vad vi däremot alltid läser är Nobelpristagaren. Men nu har vi ju faktiskt redan läst Alice Munro i år, och till och med det senaste som gavs ut av henne. Det hindrar dock inte att jag är lite sugen på mera Munro också. Till exempel Tiggarflickan, som både SvD och DN skriver om idag.

Avslutningsvis ska jag förklara detta inläggs rubrik. Jag kommer inom kort att vara otrogen. Har inlett ett förhållande med ytterligare en bokcirkel: Hce-bokklubben. Mer om det i december.

Alice Munro alltså!

Jag hojtade till lite av glädje där jag satt på lunchrestaurangen och lyssnade på när årets Nobelpristagare i litteratur tillkännagavs. Gillar ju Munro mycket och har kort skrivit om Too much happiness här. Jag blev liksom lite knockad av den kommer jag ihåg.

Wind up Women har ju som tradition att alltid läsa Nobelpristagaren, men i år har vi redan klarat av det eftersom vi läste Dear Life (Brinnande livet) redan i början av sommaren. Catrin har skrivit om det i Sommarens sista salong. Vi får se hur vi gör med det. Personligen tycker jag att man inte kan läsa för mycket av Munro!

Från 2 x Winterson till Munro

Oj oj oj så som vi försummat den här stackars bloggen. Kanske den har gjort sitt. Vad vet jag. eller så kommer vi igen med ny kraft under våren. Hursomhelst, sedan sist har vi läst ut Johannes Anyurus En storm kom från Paradiset. Vi har dessutom läst Jeanette Wintersons Why be happy when you cpould be normal. Och den tyckte vi så bra om att vi ville läsa, och i vissa fall läsa om, Oranges are not the only fruit.

Jag var så säker på att jag ägde Det finns annan frukt än apelsiner och det kanske jag gör, men den står inte i min bokhylla. Det var kö till den på bibblan. Men så råkade jag befinna mig i London över påsk och fick då en härlig anledning att gå till Daunt Books och där fanns den förstås. I nyutgåva från VINTAGE, vilket fick sin förklaring av Winterson själv som i denna utgåva har skrivit en introduktion till berättelsen, där hon bland annat berättar att hon inte kunde ha kvar Oranges på det gamla förlaget (Pandora) eftersom det köpts upp av Robert Murdoch.

Vi var tyvärr tvungna att ställa in salongen som vi skulle haft som i torsdags, men har dock redan bestämt vilken bok vi ska läsa härnäst: Det blir Alice Munros senaste: Brinnande Livet.

Jag läser Alice Munro...

... Too Much Happiness, and oh, my god vad det är bra!

På omslaget står det "Beautiful" (Sunday Times), "Remarkable" (Daily Telegraph), "Brilliant" (Evening Standard). Och jag tänker att jag borde ha läst Munro långt tidigare.

Ian McEwan och andra

I mitt livs bokhylla har Ian McEwans Enduring Love en självklar plats. Jag tror aldrig att en bok så totalt fångat mig redan i första meningen. Jag kan prata om den i timmar och tvingar alla jag kan att läsa den. Jag älskade också A child in time, Saturday och On Chesil Beach, medan jag var mer tveksam till Amsterdam. Ian McEwan är en riktig favorit och jag har läst det mesta han har skrivit. Dock inte Solar ännu, vilket jag definitivt måste göra något åt. På fredag kommer han till Internationell författarscen på Kulturhuset och jag vill verkligen vara där.

Den 6 november kommer så Siri Hustvedt tillbaka. Jag missade henne i våras och det misstaget vill jag inte göra om. What I Loved var en av förra årets absolut bästa läsningar. Den rusade genast upp på min topp-tio-lista och är även den en roman som jag kan prata om hur länge som helst och som lånats ut till alla som visat det minsta intresse. Med mycket gott resultat vill jag tillägga. Det gäller för övrigt också Enduring Love. Två författarkvällar är alltså inplanerade under hösten. Hela programmet för Internationell författarscen hittar ni här.

I veckan träffades också alla Wind up Women utom Anna, som var mycket saknad. Vi hade med olika framgång lyckats, eller inte, ta oss igenom Gentlemen och Gangsters över sommaren. Om jag skulle våga mig på en sammanfattning så tror jag att betyget skulle hamna på en svag trea, att de flesta av oss tyckte att Gentlemen var bättre än Gangsters, att flera av oss läst Gentlemen i unga år och hade en helt annan bild av den än omläsningen gav, att vi helt enkelt fastnat för andra detaljer i historien och uppfattat miljöer och människor på helt andra sätt.

För min egen del tänker jag fortsätta älska Klas Östergren, komma ihåg Gentlemen som en av de stora läsupplevelserna när jag var 20 någonting, inte ge mig på en omläsning på ett tag igen och kanske låta Gangsters få stanna i bokhyllan hädanefter. Ungefär så.

Ny läsning blir Spill:en damroman av Sigrid Combüchen. Jag röstade för Too much happiness av Alice Munro, men är mycket nöjd med valet av Spill. Och Too much happiness råkade visst ändå hamna i korgen när jag skulle betala mina senaste inköp på en stor nätbokhandel. Så kan det gå. Nästa gång lägger jag Solar i den där korgen också.