Till slut blev jag ju klar med Drömbokhandeln och satte
därefter tänderna i Kyssa sammet av Sarah Waters. Det är Sarah Waters
debutroman, som kom 1998, men på svenska först 2004. Den blev snabbt lev
omåttligt populär och enligt baksidestexten har den ”numera kultstatus och
räknas som en modern klassiker”. Nu ska jag inte ge mig in på vad som
kännetecknar vare sig kultstatus eller modern klassiker, så om Kyssa sammet
kvalar in under den beskrivningen ska jag låta vara osagt. Däremot kan jag säga
att jag tyckte mycket om den och att den under två-tre dagar utgjort den
perfekta semesterläsningen: snabbt, lätt, spännande, men utan speciellt
avancarad handling.
Av Sarah Waters har jag tidigare läst Nattvakten, som
utspelar sig under andra världskriget i London. Det är en bok som jag faktiskt
tänker på ganska ofta, märkligt nog, för jag tyckte inte att den var jättebra. Enligt
ett blogginlägg jag skrev när jag precis börjat läsa den tyckte jag i och för
sig att Sarah Waters var ”en trevlig bekantskap”, men själva historien grep
aldrig tag i mig och det gick långsamt att läsa. Däremot var jag förtjust i
personerna och tyckte att de var väl gestaltade. Riktigt intressant är
skildringen av homosexuellas situation och särskilt lesbiska kvinnors.
Kyssa sammet är en historisk roman och utspelar sig på
slutet av 1800-talet, också i London. Även här står kvinnor och kvinnors
situation i fokus. Det handlar också här om lesbisk kärlek och vad det kan innebära
i det viktorianska England. Jag funderar lite över hur pass mycket Sarah Waters
fiktion kan stämma med verkligheten. Hur har hon bedrivit sin research? Vad kan
det finnas för dokument om homosexuella kvinnors situation på 1880-talet? Jag betvivlar inte att skildringarna kan äga sin riktighet: Sarah Waters har skrivit en avhandling i engelsk litteratur om lesbisk historisk fiktion!
Kyssa sammet (vars engelska titel är Tipping the Velvet) har
kritiserats för att inte karaktärerna gestaltas ordentligt, för att inte vara
tillräckligt erotisk, för att vara alltför pastischartad för att bli spännande
och angelägen. Men jag håller inte med. Jag tycker att den är spännande, rolig och på sina håll så explicit i sexskildringarna att jag rodnar under läsningen ... Sarah Waters lyckas hålla mitt
intresse vid liv boken igenom (även om jag snabbläser vissa avsnitt, det ska
erkännas) och jag tyckeratt hon är fenomenal på att måla upp ett London i
slutet av 1800-talet. Jag ser precis hur staden ser ut, känner lukterna, hör
vagnsgnissel och vardagsprat på gatorna, känner spänningen och lockelsen från
teatrarna.
Som debut betraktad tycker jag att Kyssa sammet
får betyget Väl godkänd. Och som sagt, perfekt lat sommarläsning bjöd den på!
Nu har jag gett mig i kast med nästa bok i högen: Bumerang
av Tatiana de Rosnay. Prognos: Lovande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar