Siri och jag

Vi är inte närmare bekanta Siri Hustvedt och jag, men hon stod för en av förra årets bästa och värsta läsupplevelser. Jag fick låna What I loved av en väninna och kunde inte lägga den ifrån mig. Jag grät mig igenom stora delar av boken (ja, ni som läst den vet förstås precis vad jag talar om) och smålog igenkännande åt andra delar.

Nu kunde jag inte låta bli att igår köpa hennes The Sorrows of an american och eftersom min man snart fyller år ska han få den av mig i födelsedagspresent. På så sätt kan jag ju jag få låna den av honom. Detta är skrämmande likt det förfarande jag tillgrep som barn när jag gav min mamma Lotta- och Kitty-böcker till jul och födelsedagar.

Vår mycket kloke och insiktsfulle son, 6 år, frågade när jag berättade om inköpet: "Men mamma, ska du inte ge pappa något som han vill ha?"