Catrin och Ullis höll egen mini-salong på Järnet

Torsdagskvällen tillbringade Catrin på Järnet och drack både Zinfandelvin och åt leverpastejsmörgås. OCH diskuterade litteratur, läsning och förde metasamtal kring dessa fenomen kvällen lång med Ullis, överbibliotekarie i Hce-bokklubben. Så det blev som en alldeles egen salong, fast det inte var kvällens ursprungliga syfte.

Det kan konstateras att Ullis och jag verkar ha helt olika smak när det gäller böcker. Sådana böcker som jag tycker om mycket, har Ullis inte mycket till övers för. Och det gör naturligtvis diskussionerna både dynamiska och intressanta. Bittert arv, Kafka på Stranden, Gentlemen och Gangsters (liksom några av Östergrens tidiga produktion), Allt är vind, Boktjuven och Inger Edelfeldts författarskap, liksom Marie Hermanssons. Vi hann även helt hastigt avhandla "böcker vi gillar men skäms lite för" liksom vår gemensamma passion för vackra anteckningsböcker. Ullis, har skrivit om det hela ur sitt perspektiv här, där även undertecknad finns med på (suddig) bild.

Ständigt denne Murakami

Nu är det snart dags för en ny träff i vår litterära salong. Att bordet har bokats, vinet beställts och jag antar att en stor last leverpastej just har skickats från de mest välgödda grisarna i vårt land bådar gott inför höststarten. Jag slutspurtar med Haruki Murakamis After the quake. En novellsamling som utspelar sig i mitten av nittiotalet då Kobe drabbades av en förödande jordbävning. Murakamis subtila berättarstil kryddas med övernaturliga fenomen. Jag som i vanliga fall har mycket svårt för allt sådant som rymdserier med spetsiga öron, övernaturliga väsen som flåsar eller allt annat som inte är vardagsrealism är mycket förtjust. Murakami gör det så snyggt, det övernaturliga inslagen är alldeles lagom små och framför allt är de helt naturliga i sitt sammanhang. Det är en författare som bara ger mersmak.