Ni vet den där högen med böcker som man (jag) plockar ihop varje sommar övertygad om att lässtunderna kommer att bli många och långa. Hittills i år går det ganska bra med den. Igår läste jag till exempel ut Junot Diaz "This is how you lose her". Jag hade höga förväntningar eftersom jag älskade "Oscar Wao" och jag blev inte besviken. Så himla bra. Nu längtar jag till nästa alster från Diaz. Jag tänker och tror att han kommer att bli en av de författare som jag läser allt av och jag känner mig lite glad av den tanken. Det är något speciellt med att läsa en hel produktion, följa ett författarskap, och att veta i förväg att man nästan aldrig blir besviken.
En annan sådan författare är Maggie O'Farrell. I natt efter att jag lagt ifrån mig den utlästa "This is how you..." öppnade jag genast hennes senaste, "Instructions for a heatwave". Den känns mlovande.
är en en bokcirkel och litterär salong där fem läsande kvinnor och en man träffas på hemma eller på krogen, dricker vin, äter mat och diskuterar litteratur. På bloggen lever salongen vidare.
tisdag 25 juni 2013
tisdag 11 juni 2013
Boken om hajar och andra havsmonster
Jag var bara tvungen att visa ett uppslag ur boken till sonen. Fint, eller hur? Varje uppslag har en stor figur som hoppar ut och två flikar, en i varje hörn, där mindre figurer vecklas ut. En ny favorit i hemmet!
måndag 10 juni 2013
Rapport från London
Det var en helt fantastisk helg i London, med precis allt jag hade önskat mig. Inte minst besöket på Daunt Books, där vi gick länge och botaniserade i hyllorna. Detta är vad jag kom hem med; en ny Maggie O'Farrell och en Junot Diaz. Både ligger nu i min växande sommarsemesterläsning-hög och jag längtar till ledigheten börjar (mycket snart). Jag fyndade också en ny, fin pop-up bok till sonen. Han har sedan tidigare en om Dragons & Monsters, denna gång blev det en om Sharks & Sea Monsters. Kan varmt rekommendera båda. Det blev med andra ord inte så många böcker denna gång, men riktigt fina!
torsdag 30 maj 2013
Minnen
Jag var på resande fot också idag, till Lilla London, det vill säga Göteborg. När jag kom till Centralen på morgonen insåg jag att jag inte hade någon bok med mig och alltså inget att läsa på tåget. Katastrof! Begav mig därför raskt till närmsta bokshop där jag - hör och häpna - hade svårt att hitta någon bok jag ville ha. Det har aldrig hänt förut. Hur som helst så hittade jag efter lite letande Torgny Lindgrens Minnen och blev glad, för den vill jag läsa. Nu slutade resan med att jag istället satt och lyssnade på dokumentärer på P1 och boken blev en gåva till mamma när jag kom hem från resan. Hon behövde något nytt att läsa och blev mycket glad. Slutet gott allting gott! Och när mamma läst ut boken planerar jag att låna tillbaka den!
måndag 27 maj 2013
London calling
Snart ska den här donnan få åka till London, med en väninna denna gång och inte med familjen. Jag ser mycket fram emot att få strosa runt på Londons gator igen och göra mina sedvanliga små stopp på diverse boklådor. Jag ser också fram emot att hinna läsa ostört om kvällarna efter långa middagar på trevliga ställen. Det kommer att bli bra det här!
söndag 7 april 2013
Från 2 x Winterson till Munro
Oj oj oj så som vi försummat den här stackars bloggen. Kanske den har gjort sitt. Vad vet jag. eller så kommer vi igen med ny kraft under våren. Hursomhelst, sedan sist har vi läst ut Johannes Anyurus En storm kom från Paradiset. Vi har dessutom läst Jeanette Wintersons Why be happy when you cpould be normal. Och den tyckte vi så bra om att vi ville läsa, och i vissa fall läsa om, Oranges are not the only fruit.
Jag var så säker på att jag ägde Det finns annan frukt än apelsiner och det kanske jag gör, men den står inte i min bokhylla. Det var kö till den på bibblan. Men så råkade jag befinna mig i London över påsk och fick då en härlig anledning att gå till Daunt Books och där fanns den förstås. I nyutgåva från VINTAGE, vilket fick sin förklaring av Winterson själv som i denna utgåva har skrivit en introduktion till berättelsen, där hon bland annat berättar att hon inte kunde ha kvar Oranges på det gamla förlaget (Pandora) eftersom det köpts upp av Robert Murdoch.
Vi var tyvärr tvungna att ställa in salongen som vi skulle haft som i torsdags, men har dock redan bestämt vilken bok vi ska läsa härnäst: Det blir Alice Munros senaste: Brinnande Livet.
Jag var så säker på att jag ägde Det finns annan frukt än apelsiner och det kanske jag gör, men den står inte i min bokhylla. Det var kö till den på bibblan. Men så råkade jag befinna mig i London över påsk och fick då en härlig anledning att gå till Daunt Books och där fanns den förstås. I nyutgåva från VINTAGE, vilket fick sin förklaring av Winterson själv som i denna utgåva har skrivit en introduktion till berättelsen, där hon bland annat berättar att hon inte kunde ha kvar Oranges på det gamla förlaget (Pandora) eftersom det köpts upp av Robert Murdoch.
Vi var tyvärr tvungna att ställa in salongen som vi skulle haft som i torsdags, men har dock redan bestämt vilken bok vi ska läsa härnäst: Det blir Alice Munros senaste: Brinnande Livet.
Etiketter:
Alice Munro,
Jeanette Winterson,
Johannes Anyuru,
läsning
måndag 14 januari 2013
Dags för salong!
... och vi har bytt krog. Nu får vi se hur det blir på torsdag när vi ska diskutera Johannes Anyurus En storm kom från paradiset. Jag har inte ens läst ut den, men har ju några dagar på mig. Nyligen har jag däremot läst helt underbara Jellicoe Road av Mellina Marchetta och jag ska SNART läsa om den. Mer om både den och En storm... så småningom - nu anbefalles läsning!
lördag 29 december 2012
Klapparna med böcker
Bland årets fina julklappar fanns två böcker - Göran Rosenbergs Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz från maken och sonen och Cilla Naumanns Springa med åror från svärmor. Ett kort uppehåll... hade jag önskat mig och blev mycket glad när den låg i ett av paketen, Springa med åror var däremot en glad överraskning. Jag hade också önskat mig Johannes Anyurus En storm kom från paradiset och trodde först att det hade blivit fel när den låg i en av makens paket, men det visade sig att vi båda önskat oss den, så nu slåss vi lite om vem som ska få läsa först. Hittills har jag vunnit den striden och hunnit en bit in i historien. Jag tycker mycket om och är glad att vännerna i salongen valde den som årets julläsning. Jag har också börjat på Ett kort uppehåll... och tycker mycket om den också. Dessutom har jag läst ut Springa med åror som jag inte visste så mycket om, men nu när jag läst vill jag också ta mig an 62 dagar som vad jag förstår till viss del är samma historia/händelser fast berättad från barnens perspektiv. Mycket nyfiken på den. Jag tyckte nämligen att Springa med åror var en riktig pärla, men kände mig en smula övergiven när den tog slut. Jag ville veta mer, förstå mer och det inbillar jag mig att jag kommer att göra efter att ha läst 62 dagar, så det får bli ett av vårens projekt!
Andra vårprojekt är Jonas Gardells Sjukdomen (äntligen kommer del 2 i trilogin Torka aldrig tårar utan handskar!) och Ian McEwans Sweet Tooth (jag har helt missat denna - hur är det ens möjligt?). Och de andra påbörjade romanerna som jag ännu inte avslutat såklart. Hyser gott hopp om att hinna läsa mycket de kommande lediga dagarna!
Jo, just det, den fina boken längst till höger, Shakespears A Midsummer Night's Dream, är inte alls någon bok utan en förtjusande liten handväska. Också den en klapp från den snälla mannen i mitt liv.
Etiketter:
Cilla Naumann,
Göran Rosenberg,
Ian McEwan,
Johannes Anyuru,
Jonas Gardell
onsdag 19 december 2012
Läslusten
Det har gått trögt, så trögt, den senaste tiden med mitt läsande. Och därmed inget bokbloggande. Det har inte egentligen berott på att jag inte har haft något bra att läsa. Tvärtom. Men jag har saknat den där boken som jag nästan inte kan lägga ifrån mig. Jag läser ju alltid flera böcker samtidigt och jag har nu förstått att minst en av dem måste vara en sådan där bok som jag inte kan släppa. Den behövs för att driva läsningen av de andra på något vis. För några dagar sedan öppnade jag Joan Didions Blue Nights och vips var den där igen - läslusten. Nu ska jag jag ge mig i kast med Abraham Vergheses Cutting for stone och fortsätta med Sång till den storm som ska komma, samt all de andra påbörjade men icke avslutade böckerna. Äntligen!
måndag 17 december 2012
Tröstar mig med Bodil Malmsten
Å vad det är synd om mig. Däckad av influensa sedan fyra dagar tillbaka. Har inte ens kunnat läsa. Idag vänder det – det känner jag på mig – åtminstone vad gäller läsningen. Mo Yan och Ximen Nao och hans sju liv ligger kvar på nattduksbordet, oöppnad. Han lär ligga kvar där. Kan inte förmå mig. Bläddrar förstrött i Jonas Karlssons första novellsamling, läser lite här och där, imponeras på nytt. Väljer istället en av Bodil Malmstens loggböcker, Kom och hälsa på mig om tusen år. Måste skaffa sådana där små post-its, känner jag, för jag vill markera var och varannan sida och vill inte anteckna i boken. Samtidigt som jag vet att jag aldrig kommer att skaffa sådana där små post-its, utan istället anteckna på sidorna. Det är som det är.
Trots Andres Lokkos recension i SvD av Ximen Nao och hans sju liv som gav mig lite (med betoning på lite) lust
att läsa den ändå, så hemfaller jag nog åt Cattis devis att livet är alldeles för
kort för att slösas bort på att läsa böcker vi inte gillar (vill inte skriva
dåliga böcker), när vi inte ens kommer att hinna med alla som vi vill läsa.
Skäms dock lite, eftersom jag faktiskt lovade Anna-Karin att läsa den.
Förresten
ställer jag in Mo Yan i bokhyllan, oöppnad, utan ont samvete, för vi har ju en ny
bok att läsa i salongen! När vi höll årets sista salong förra lördagen (hemma
hos Anna-Karin och hennes familj sombor ute på landet utanför Strängnäs, bara
utflykten dit och eftermiddagen och kbällen där är värda en egen beskrivning
som dock ej kommer att ges just här) bestämde vi och var helt och hållet överens
om att läsa En storm kom från paradiset av Johannes Anyuru till
näsa tillfälle, som är den 17 januari.
Och om inte AdLibris tabbar sig så ska jag ha den hos mig denna
vecka. till dess njuter jag av Bodil Malmsten.
Etiketter:
Bodil Malmsten,
Johannes Anyuru,
Jonas Karlsson,
läsning,
Mo Yan,
nobelpriset i litteratur
torsdag 22 november 2012
Läser inte för tillfället
Det är fullständigt obegripligt och jag vet inte vad som hänt med mig, men för tillfället läser jag inte. Alls. Öppnar inte morgontidningen. Lägger intrssanta magasin åt sidan, trots att de dimper ner direkt i brevlådan. Jag har minst tjugo lovande böcker på nattduksbordet, men ingen av dem lockar mig.
Däremot surfar jag runt på e-bokhandlar och klickar i massor som jag VILL läsa. Men jag köper inget. Klickar i. Klickar bort. Stänger.
I förra veckan hämtade jag Ximen Nao och hans sju liv på mitt uthämtningsställe (här skulle jag kunna göra ett lååångt inlägg om idiotin att lägga ner postkontor för att istället låta småbutiker med ont om plats ta hand om försändelserna vilket i förlängningen gör att de inte klarar det och paketen istället hamnar någon helt annanstans, inte sällan LÄNGRE BORT än det ursprungliga postkontoret låg, men det ska jag inte göra för då blir jag bara arg). Sedan kom jag hem och lade den på nattduksbordet bland de andra böckerna som ligger där och är ignorerade av mig.
Mo Yan är i gott i sällskap där åtminstone. Nicole Krauss, Bodil Malmsten, Joyce Carol Oates, Horace Engdahl och Tomas Bannerhed ligger också där och väntar. Och jag ligger bredvid och väntar på att läslusten och orken ska återvända.
Däremot surfar jag runt på e-bokhandlar och klickar i massor som jag VILL läsa. Men jag köper inget. Klickar i. Klickar bort. Stänger.
I förra veckan hämtade jag Ximen Nao och hans sju liv på mitt uthämtningsställe (här skulle jag kunna göra ett lååångt inlägg om idiotin att lägga ner postkontor för att istället låta småbutiker med ont om plats ta hand om försändelserna vilket i förlängningen gör att de inte klarar det och paketen istället hamnar någon helt annanstans, inte sällan LÄNGRE BORT än det ursprungliga postkontoret låg, men det ska jag inte göra för då blir jag bara arg). Sedan kom jag hem och lade den på nattduksbordet bland de andra böckerna som ligger där och är ignorerade av mig. Mo Yan är i gott i sällskap där åtminstone. Nicole Krauss, Bodil Malmsten, Joyce Carol Oates, Horace Engdahl och Tomas Bannerhed ligger också där och väntar. Och jag ligger bredvid och väntar på att läslusten och orken ska återvända.
Etiketter:
Bodil Malmsten,
Horace Engdahl,
Joyce Carol Oates,
läsning,
Mo Yan,
Nicole Krauss,
Tomas Bannerhed
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




.jpg)