Ibland har man tur

Jag fick i eftermiddags helt otippat de två sista biljetterna till förhandsvisningen av Norwegian Wood på Bio Rio ikväll, som Bokhora skrev om igår (men jag upptäckte det först idag). Ett snabbt sms till maken "vi ska se Norwegian wood ikväll" och ett snabbt telefonsamtal till mamma "snääällaa, kan du vara barnvakt ikväll?" senare och biokvällen var ett faktum. Jag gick ju nästan i spinn - eller nästan? vem försöker jag lura? - när jag för ett tag sedan upptäckte att Norwegian Wood skulle komma som film, så jag var lagom uppspelt när vi gav oss iväg till bion. Och filmen var vacker, det var den. Lågmält och långsamt berättad. Samma känsla som jag hade när jag läste romanen infann sig direkt. Jag vill påstå att den var riktigt bra.