söndag 11 augusti 2013

Böckerna alla älskar älskas ej av mig


På försommaren läste jag Livet efter dig av Jojo Moyes - en roman som hyllats och älskats av i stort sett alla som läst den. Jag avskydde den. Tyckte att den var smetig, förutsägbar, cementerade fördomar, dåligt skriven. Karaktärerna utvecklades inte, de sprang omkring som endimensionella pappfigurer boken igenom och dialogen var stolpig. Själva historien är nog så intressant och det hade kunnat bli både en spännande relationsroman och filosofisk dito där livets stora frågor diskuterades, men istället serveras läsaren en kletig sockerkaka med topping.

Ärligt talat var jag ganska skeptiskt inställd till boken. De där böckerna som ”alla älskar” brukar sällan älskas av mig, men så finns det härliga undantag, som till exempel Kärlekens historia av Nicole Krauss, One Day av David Nicholls och jag gillade ju faktiskt även Boktjuven av Markus Zusak, som ju faktiskt också är en rätt smetig pekoral, men som jag som sagt läste och älskade.

Annat jag ej klarar av är det svenska deckarundret  - inte någon faktiskt (av de jag läst ska tilläggas, har gett upp och kommer ej att slösa tid på fler svenska deckare), tål ej Dan Browns böcker - minns när Da Vinci-koden kom och "alla" älskade den ...  Jag har inte heller haft tålamod eller ork med Jonathan Franzen (alltså vad är det MED hans tegelstenar? klarar ej!) - som ju ända klassificeras som mer kvalitativ författare än nyss nämnde Brown. Här i salongen hade vi alla lite svårt för Sigrid Combüchens hyllade Spill, jag tyckte att den var ok, men inte fantastisk.
För att bara nämna några som "alla" älskar, men inte jag.

Men Jojo Moyes anses ju rätt så bra och som sagt - dessa berömda "alla" älskar ju Livet efter dig. Jag läste en annan Jojo Moyes redan i julas, den hette The Girl You Left Behind och var riktigt trevlig, på det där småputtriga engelska bestseller-sättet. Gav den till min mamma när jag hade läst ut den och hon älskade den. Så, jag tänkte att jag trots viss misstänksamhet faktiskt skulle kunna gilla Livet efter dig, inte minst eftersom flera bokbloggare jag gärna läser och hämtar tips ifrån kunde rekommendera den å det varmaste. Men nej. Den var inget för mig.

3 kommentarer:

Martin J Sällberg sa...

Trött på dumheterna i världen? Det har kommit ut en bok som heter "How to exterminate stupidity Or the art of not justifying anything at all". Den går igenom forskning om extrema återhämtningar efter hjärnskador, epigenetik, genetisk variation mellan olika hjärnceller i samma individs hjärna, självmotsägelser i de etablerade medicinska (framför allt genetiska) teorierna om livsduglighet, vetenskapliga evolutionsparadoxer som visar att evolutionspsykologin är orealistisk, och visar helt logiskt att det är ursäkterna som är orsaken till alla dumheterna! Den innehåller även tips för hur det går att sluta med ursäkter och därmed dumheter. Boken kan beställas genom Recito förlag på länken http://litenupplaga.se/1198 Som bloggägare kan du kanske posta om den boken någon gång om du vill!

Deng Weng Andersson sa...

Ja, jag har läst How to exterminate stupidity. Den är verkligen jättebra och jätteviktig! Och jättebillig, bara 149 kronor! http://litenupplaga.se/1198 är en viktig länk!!!

Hannah Riegel sa...

Har du läst how to exterminate stupidity? Det har jag med. Och jag håller med, boken är verkligen jättebra och jätteviktig. http://litenupplaga.se/1198 är verkligen en jätteviktig länk! Den viktigaste i hela världen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!