Besvikelse över Alla vilda

Jag läste alla Billy-böckerna med stor behållning för mina barn när de var små och när jag var riktigt ung läste jag Kärlek i Europa. Nu har jag nyligen läst om Kärlek i Europa samt Alla vilda. Och konstaterar att jag inte gillar. 

När författaren Birgitta Stenberg nyligen dog, var det flera i salongen som påpekade att de aldrig läst något av henne. Nu bestämde salongen att vi läser Alla Vilda till nästa träff.

Jag ska inte här göra någon större utläggning, men konstaterar kort att jag är besviken. Tycker att boken var tråkig. Och slarvigt skriven! Hade Birgitta Stenberg ingen redaktör? Till saken hör att jag hade hyfsat stora förväntningar, för jag gillade verkligen Birgitta Stenberg som människa. 

Det låter ju som om jag kände henne och det gjorde jag inte, men eftersom hon var så pass öppen och självutlämnande i alla möjliga medier, så kändes det nästan som att jag kände henne.

Tyckte till exempel enormt mycket om hennes sommarprogram (som du kan lyssna på här) som sändes 2010 och fullkomligen älskade Allvarligt talat i P1, som var med Birgitta Stenberg och Märta Tikkanen. Och när Apelsinmannen sändes i SVT (finns på Öppet arkiv nu!) satt jag som klistrad vid tv:n.

Väntade mig mer av romanen. Kanske finns det andra som är bättre - hon var ju rejält produktiv. Eller så är det så här enkelt, att jag helt enkelt var fascinerad av människan, men inte av författarskapet.

Lånar omslagsbilden av Vi läser, dels för att bilden är fantastisk, men också för att artikeln om Birgitta Stenberg var väldigt fin och värdig.

Hejdå sommar, välkommen höst!

Hurra hurra hurra - nu är hösten här! Även om sommaren har varit underbar på alla sätt, inte minst väder- och bokläsningsmässigt kan jag inte låta bli att njuta av att dagarna nu blir kortare och kallare och inte minst njuter jag av den höga klara luften. Finns inget bättre höstluft tycker jag. I alla fall inte vad gäller just luft.

Salongen har haft sitt första möte för hösten och trots att vi hade tre böcker att avhandla tog själva bokdiskussionen ganska kort tid i anspråk. Mycket beroende på att alla inte hade hunnit läsa alla böcker. Till exempel blev Josefin Klougart lite styvmoderligt behandlad, bara två i salongen hade läst En av oss sover. Däremot hade väl alla läst Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson och vi stämde glatt och villigt in i hyllningskören. Men samtidigt sa vi åt oss på skarpen att NU FÅR DET VARA NOG med romaner som behandlar andra världskriget. Vi har en klar övervikt av krigslitteratur i läslistan. Som jag misstänkte gick åsikterna isär om Murakamis Den färglöse herr Tazaki. Denna lågmälda berättelse och en tillika lågmäld man, är ej min Murakamifavorit, men Cattis tyckte att den seglade upp jämsides med hennes favorit Norwegian Wood. Och det är ju den Murakami-berättelse som jag tycker sämst om, så ingen av oss förvånades över detta.

Till nästa gång bestämde vi oss för att läsa Birgitta Stenberg. Vi var flera som hade hade läst flera av hennes böcker, men ingen hade läst Alla Vilda, så valet föll på den. Alla vilda är också titeln på en dokumentär om Birgitta Stenberg - se den:Alla vilda - en dokumentär om Birgitta Stenberg

Passar även på att tipsa om Apelsinmannen som finns i Öppet arkiv.