Buddenbrooks tog så mycket av min tid i anspråk under hösten att jag verkligen inte hunnit med någonting annat! Sedan oktober har jag hållt på med Buddenbrooks, av och till, mest till även om det alltsomoftast inte blivit mer än några sidor per dag. Fick avbryta läsningen av Javier Marías Alla Själar, som jag började på i början av oktober (efter Allt är upplyst som vi hade som salongsbok innan vi började med Buddenbrooks) och som legat överst i min att-läsa-hög sedan FÖRRA julen.
Där ligger även - ja, kvar sedan förra julen - Edelcrantz förbindelser av Malte Persson, ännu inte avslutad trots att vi till och med hade den salongsbok. Jag måste faktiskt läsa ut den. Det lustiga är att jag tycker att boken är bra! Men tydligen lätt att lägga ifrån sig. De välvilliga av Jonathan Littel låg där länge, men har faktiskt fått flytta in i bokhyllan, på grund av att den tar så stor plats på nattduksbordet. men rent mentalt är den kvar i att-läsa-högen och har så varit sedan över ett år tillbaka. Jag har heller inte läst Sista boken från Finistere, än mindre De från norr kommande leoparderna (men den sistnämnda ingick inte i förra årets hög, den har tillkommit) och heller inte Siri Hustvedts Sorrows of an American som jag gav till maken förra året i födelsedagspresent (han fyller år sent i december, varför denna bok raskt hamnade i min dåvarande julläsningshög).
Till detta har tillkommit Sarah Waters Nattvakten, Jonathan Safran Foers Extremt högt och otroligt nära, Hypnotisören av Kepler/Ahndorilarna, Den sista cigaretten av Klas Östergren, Glitterscenen av Monika Fagerholm och så förstås De fattiga i Lodz som vi ska diskutera i nästa salong.
Och jag vet att jag även tidigare beklagat mig över att jag inte hinner läsa så mycket som jag vill. Det får jag lov att göra något åt. Jag får ta ledigt från jobbet. Det här går bara inte.
Där ligger även - ja, kvar sedan förra julen - Edelcrantz förbindelser av Malte Persson, ännu inte avslutad trots att vi till och med hade den salongsbok. Jag måste faktiskt läsa ut den. Det lustiga är att jag tycker att boken är bra! Men tydligen lätt att lägga ifrån sig. De välvilliga av Jonathan Littel låg där länge, men har faktiskt fått flytta in i bokhyllan, på grund av att den tar så stor plats på nattduksbordet. men rent mentalt är den kvar i att-läsa-högen och har så varit sedan över ett år tillbaka. Jag har heller inte läst Sista boken från Finistere, än mindre De från norr kommande leoparderna (men den sistnämnda ingick inte i förra årets hög, den har tillkommit) och heller inte Siri Hustvedts Sorrows of an American som jag gav till maken förra året i födelsedagspresent (han fyller år sent i december, varför denna bok raskt hamnade i min dåvarande julläsningshög).
Till detta har tillkommit Sarah Waters Nattvakten, Jonathan Safran Foers Extremt högt och otroligt nära, Hypnotisören av Kepler/Ahndorilarna, Den sista cigaretten av Klas Östergren, Glitterscenen av Monika Fagerholm och så förstås De fattiga i Lodz som vi ska diskutera i nästa salong.
Och jag vet att jag även tidigare beklagat mig över att jag inte hinner läsa så mycket som jag vill. Det får jag lov att göra något åt. Jag får ta ledigt från jobbet. Det här går bara inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar