måndag 17 maj 2010

Skakad, rörd, brydd och upprörd

Oksanens Utrensning är utläst, ja nästan två gånger, för i slutet var jag tvungen att gå tillbaka i boken och läsa om en hel del. Det var en fruktansvärt bra bok, med betoning på fruktansvärd. Jag får lov att erkänna min okunskap om Estlands roll under såväl krig som efterkrigstid, men det spelar ingen större roll för min förståelse och uppfattning om boken och dessutom har jag nu lärt mig en hel del. Hoppas att David och Anna-Karin, våra historikeri salongen ska kunna sprida ytterligare ljus över justdet historiska skeendet.

Jag ska inte bli för långrandig om boken just här, eftersom vi ska ses nästa torsdag och diskutera densamma, men jag konstaterar att den här romanen kommer jag att bära med mig länge, vare sig jag vill eller ej.

Igår började läsa en bok som förföljt mig på flera sätt (och en annan gång ska jag berätta på vilket sätt), men som jag aldrig kommit mig för att läsa: Alexandriakvartetten av Lawrence Durrell.

1 kommentar:

Hermia sa...

Lycka till m kvartett-projektet! Sedan kanske du blir fri?