Måste erkänna att jag skäms lite över att min aktivitet på bloggen varit minst sagt minimal den senaste tiden. Det måste bli ändring! Jag får helt enkelt ta och skärpa mig. Hoppas på att kvällens bokbloggarträff (det ska bli sååå kul) blir en nytändning.
Jag skäms också lite över att jag ännu inte börjat läsa Oksanen. Eftersom jag förstått att den är fantastisk, se tidigare inlägg, så ska jag ta mig ann den snart. När det gäller min bristande bloggaktivitet har jag ingenting att skylla på mer än allmän stress i tillvaron. När det gäller Oksanen har jag dock faktiskt en ursäkt. Jag har fastnat i första världskriget! Läser just nu Peter Englunds bok Stridens skönhet och sorg och det är en riktig tegelsten.
Jag vet att många har svårt för Englund just på grund av att hans populärvetenskapliga böcker ofta är just tegelstenar. Själv älskar jag dem men allra mest tycker jag om hans essä-samlingar, Brev från nollpunkten och Förflutenhetens landskap.
Stridens skönhet och sorg är en fantastisk bok. Bilderna av krigets fasa och tristessen i skyttegravarna blir kristallklara. Så även bilden av hur kriget steg för steg bryter ner människor. Inte direkt upplyftande läsning, men fängslande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar