Jag har börjat läsa Gentlemen, för likt Cattis kunde jag inte hålla mig och var tvungen att börja med detsamma. Det är tredje gången jag läser Östergrens roman från 1980, som man väl får säga blev hans stora genombrott. Märkliga saker minns jag mycket bra, som detaljer ur våningen på Hornsgatan, saker som Henry Morgan och Klas Östergren äter och dricker, men lustigt nog är själva grundhandlingen som helt ny för mig. Det var förvånande, minst sagt, eftersom jag är en person som sällan glömmer någonting. Men desto roligare att läsa på nytt, när jag upplever att delar av handlingen är som att läsa boken för första gången. Jag kan inte låta bli att tänka på att Klas Östergren (nu talar jag om författaren och inte om romanfiguren) var väldigt ung när han skrev boken och redan en så skicklig berättare. Bjussar därför på en bild på en ung Östergren som jag helt fräckt snott från Aftonbladet.
Och så var det ju det här med luguber. Att han valt att använda ordet luguber redan på första sidan har många påpekat - liksom att han kommer undan med det - men att han använder det IGEN några sidor senare har jag inte hört kommenterats förut. Men nu har jag gjort det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar