Luther och jag

Å jag beundrar er som har högar med böcker som ligger halvlästa på nattduksbordet. Jag har också några böcker men jag har väldigt svårt för att läsa böcker parallellt. Jag vet inte vad det är som gör att jag måste läsa ut en bok jag har påbörjat. Det gör att jag ibland fastnar i min läsning.
En del av förklaringen är att jag vill ge författaren en chans att bättra sig men den riktiga förklaringen är att det är Luthers fel. Luther sitter allt som oftast på min axel och förmanar. En halvläst bok är inte klar och således något ofärdigt, oavslutat, obra. Jag håller inte alls med Luther men han kan vara ganska envis och förmå mig att läsa ut böcker som jag borde ha gett upp. Ibland kan det ge riktiga läsupplevelser. Luther saboterar mitt läsande på andra sätt för jag får aldrig vara hemma från jobbet när jag bara är så där lite sjuk att jag kan ligga och läsa en hel dag. Näe då säger Luther åt mig att är jag så pigg att jag orkar ligga och läsa så borde jag minsann orka jobba istället. Sabla Luther!