torsdag 9 oktober 2008

Motstånd

Jag måste erkänna att jag inte kände mig så sugen på att läsa Storm över Frankrike av Irène Némirovsky. Det må låta cyniskt, men jag kände att jag både slukat och tagit mig igenom, min beskärda del av andra-världskriget-skildringar alltsedan jag läste Anne Franks dagbok någon gång på mellanstadiet. Men sedan jag köpt boken och läst förordet om Irène Nemirovskys och hennes familjs gripande öde väcktes läslusten igen.

Jag blev inte besviken, Nemirovsky var en driven författare som skickligt beskrev inte bara den fysiska belägringen av Frankrike utan också hur människornas liv naturligtvis överskuggas av det kaos de tvingas leva i och som sätter allt annat utom den omedelbara överlevnaden på undantag.

Så, mitt i romanen sparkar jag bakut igen. Hur kan människan ägna sig åt en skönlitterär skildring om än på toalettpapper, att skapa ett mästerverk praktiskt taget hotad till livet. Jag vill inte veta hur det går för "karaktärerna", eller vad de representerar. Jag vill inte läsa något påhittat tillrättalagt om Frankrike 1940. Även om denna fiktion ligger smärtsamt nära en självbiografi känns det plötsligt så....jag vet inte, väldigt franskt konstruerat. Jag vill veta allt om hennes liv före kriget jag vill veta allt om hennes mor, far, make och döttrar. På riktigt. Det här borde ju gälla alla fiktiva skildringar av krig och annan mänsklig misär, men jag älskar ju t.ex. Joseph Conrads Heart of darkness. Jag kan inte riktigt förklara det, men jag tror faktiskt att det har något med den franska kultursfären att göra, det är den som jag inte riktigt kommer överens med. (Trots sex års tragglande av skolfranska, jag behärskar fortfarande franska bättre än spanska som jag praktiserar hellre än bra.)

But I know, thats just me. Det är en fantastisk roman som jag absolut kan rekomendera till vem som helst, men för mig var det bara inte riktigt rätt tillfälle att läsa den tror jag. Eller så är jag inte frankofil nog...

Jag slutade abrupt att läsa den skönlitterära delen av boken och läste istället djupt gripen bokens bilagor bestående av Nemirovskys anteckningar om tillståndet i Frankrike och förberedelse inför romanbygget, och korrespondens strax före och efter hennes deportering.

Inga kommentarer: