Oscar Wao och jag

Nu har jag äntligen börjat läsa den bok som salongen valde som gemensam vid det senaste mötet, nämligen boken med den långa titeln som jag omöjligt kan komma ihåg, men som i alla fall handlar om Osar Wao.

Det bådar gott hittills. Men ärligt talat vet jag inte hur länge jag kommer att orka med de här E N O R M T långa fotnötterna (för den som inte känner mig vill jag bara berätta att jag vet att det heter fotnoter i plural). de är förvisso både bildande och roande, men i läsningen av dem tappar jag lite tråden från själva ursprungshistorien. Vi får se vart det hela leder.

I övrigt funderar jag på om jag ska gå och lyssna på Siri Hustvedt eller ej på Kulturhuset nästa tisdag.