Uppslukande läsning

Vissa romaner bara kastar man sig över och slukar från pärm till pärm nästan utan att lägga dem ifrån sig. Hon älskade var en sådan roman för mig. Nu är det ju visserligen lite svårt att sluka en bok från pärm till pärm när man har en tvååring som pockar på uppmärksamhet, men varje ledig stund de senaste dagarna har ägnats åt Helena Henschens berättelse om sin farmor Signe Thiel.

Romanen tar sin början 1885, då Signe föds. Vi får sedan följa henne till andra världskrigets slut. Signe Thiel levde ett oerhört spännande liv. Hon fick uppleva två världskrig, se nazismens framväxt på nära håll och besökte Sovjet när Lenin låg för döden. Hon umgicks med Ellen Key och var engagerad i Fredrika Bremer förbundet. Hos hennes mor, Anna, var tidens författare flitiga gäster. Hennes pappa var bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel. Under andra världskriget öppnade hon sitt hem för judiska flyktingar och hon deltog i arbetet med en svensk motståndsrörelse.

Genom hela romanen lyser kärleken som en stark drivkraft. Hon gifter och skiljer sig två gånger, föder sex barn och inleder till sist ett förhållande med den tyske hjärnfoskaren Oskar Vogt, en gift man.

Jag är tagen av hennes levnadsöde och förförd av Helena Henschens fina skildring och språk. Jag kommer också på mig själv med att dra paralleller till Virginia Woolf som levde under samma tid. Likheterna finns där i uppväxt och umgänge. Ändå är de så olika och valde så olika liv.