Det är bara att erkänna - jag är inte bra på franska författare. Länge valde jag bort dem just för att jag inte riktigt verkade klara av dem. Jag hoppades att jag med åren skulle ha ändrat åsikt och mognat. Men icke.
Nu kan man naturligtvis inte bara dra alla franska författare över en kam så där, och jag älskar t.ex. Maupassants Fettpärlan, men det är någonting som jag rent generellt har problem med. Jag tror det är språket. Det är så där flödande vackert som franska är, men det blir för mycket - för mig i alla fall. Det blir för många detaljer, för långrandiga utläggningar och till slut tröttnar jag även om jag egentligen tycker att romanen är bra. Så är det med Allt är vind och så har det varit med många andra.
Det är kanske helt enkelt dags för mig att lära mig franska så pass bra att jag kan läsa på originalspråket. Jag misstäner nämligen att det är en helt annan upplevelse. Tills dess är det bara att bekänna och inse sina begränsningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar