Jag hade också tänkt att besvara fredagsfrågan hos bokhororna, men insåg att det var så många jag blivit besviken på att det fick vara. Nu senast blev jag ju besviken på No longer human av Osamu Dazai. När den väl var utläst så kastade jag mig glad i hågen över The Inheritance of Loss av Kiran Desai, som jag var helt säker på att jag skulle älska, men det tog liksom tvärstopp direkt. Jag hoppas att det är något övergående. Tills vidare har jag i alla fall lagt den åt sidan. Nu har jag istället börjat på Things fall apart av Chinua Achebe och känner mig så här långt mycket nöjd.
Det ligger också en ny beställning hos Adlibris. I det paketet kommer Fjärilen i min hjärna av Anders Paulrud, Revolutionary Road av Richard Yates (som vi ska läsa i salongen)och Sista resan till Phnom Penh av Jesper Huor. Det återstå att se om förväntningarna kommer att infrias, men rekommendationerna kommer från betrodda personer, så jag hoppas på mycket bra läsning.
6 kommentarer:
Jag håller med om att Inte längre människa var speciell och själva bilden på författaren känns som en karikatyr på lidande? :-)
Achebe däremot var en otroligt fin läsupplevelse , en sådan som stannar kvar! För att inte tala om Fjärilen i min hjärna som du skriver om. Vilken skildring av ett döende! Läste den och Stundande natten parelellt med varandra, sååå vackra!
Stundande natten tyckte jag otroligt mycket om. En riktig läsupplevelse. Och Things fall apart kommer nog att bli en av mina absoluta favoriter. Måste läsa mer av Achebe!
Prova Regnmakarens barn också! Har skrivit om den i min blogg. Helt otroligt fantastisk.
Fast det är ju förstås inte Achebe men dock annan helt otroligt fantastisk afrikansk litteratur!!
Tack för tipset! Skickade en beställning till Adlibris idag, men fick ju inte med den då. Tar den nästa gång!
Visst är Dazai speciell men höjer sig ändå över mängden av svårt lidande konstnärer om man sätter in historien i dåtidens traditionsfasta japanska samhälle som den egentligen är en kritik av. Murakami refererar ofta till boken, speciellt i Norwegian wood (som ju också är helt lysande) och visst är de rätt lika stilmässigt?
Skicka en kommentar