Jag avslutade No longer human idag på väg hem från jobbet. Som jag skrev i mitt förra inlägg motsvarade den inte mina föväntningar, men jag kunde ändå inte lägga ifrån mig den. Varför vet jag inte riktigt. Jag funderade också på det idag. Kanske är det så att jag ändå känner någon sorts sympati för den tragiska huvudpersonen, jag vet inte. Jag är däremot helt säker på att jag inte tycker om honom. Och jag kan inte säga att boken lämnar mig oberörd, för den stör mig och jag går runt och funderar på små episoder i den. Det är en märklig läsupplevelse som jag inte är säker på att jag varit med om förut. Men tycker jag om den? - Nej.
Mitt största problem är som sagt att jag har svårt att engagera mig i huvudpersonen, samma problem som jag hade när vi läste Allt är vind. Igår slog det mig att jag kände precis likadant när jag läste J.M. Coetzes Youth. Svåra unga män kanske helt enkelt inte intresserar mig längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar