Så här ser hon ut, Jhumpa Lahiri. Bilden har jag helt fräckt lånat av DN. Jag njuter hämningslöst av Jhumpa Lahiris trevliga noveller i Främmande Jord. Är nu inne på min tredje och har tappat alla farhågor om att jag inte skulle hinna klart till salongens möte på tisdag. En annan favority, Jan Arnald, som jag skriver om i inlägget Böcker jag vill läsa i sommar recenserade Främmande Jord i DN härförleden.Det ska bli spännande att höra vad alla andra tycker, för vi brukar ju faktiskt tycka helt olika om det som vi läser. Och det är nog det, våra olka åsikter och våra livliga diskussioner, som jag tycker är roligast med salongen. Att få en ny infallsvinkel och nya tankar kring boken, berättelsen och dess personer. Vem tycker man om och inte och varför? Vad driver berättelsen framåt, varför blir man fängslad eller uttråkad?
Vår allra första salongsbok, Daniel Sjölins Världens sista roman, var vi rörande överens om att vi inte tyckte om och varför. Och det i boken som vissa av oss tyckte om, var i stort samma passager. Men efter den har vi tyckt olika, även om ibland ett generellt omdörme som "bra och läsvärd" eller "spännande persongalleri" kan ha varit samstämmigt.
Att vi dessutom får en trevlig utekväll på krogen med god mat och dryck och hinner med lite vanligt umgänge gör ju inte salongens träffar mindre åtråvärda. Vi ses på tisdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar