Jag slukade
Boktjuven. Den blev bättre och bättre. Jag slutade upp att reta mig på Dödens (berättarens) fetstilade noteringar och kommentarer och bara sög i mig berättelsen. Noterade att flera recensenter i SvD har med den på sina listor över "bästa böcker 2008" och jag kan bara instämma. Värt att notera är att ingen verkar veta riktigt hur man ska kategorisera den, även om det i
Svd:s recension av boken från den 1 september anges att förlagets rekommenderade ålder är 12-15 år. Jag köpte den på AdLibris efter ett utskick i litterära klubben. I många sammanhang klassificeras den som ungdomsroman. Det har nu ingen betydelse, den kan passera både som ungdoms- och vuxeroman (vad är skillnaden egentligen? Det borde jag kanske veta, som ju har specialiserat mig på barn- och ungdomslitteratur i min examen, men kan inte säga på rak arm faktiskt). Hursomhelst. En bra, viktig och spännande bok och jag kan bara hålla med den kritiker som för
eslog att den borde vara obligatorisk läsning i skolan. Så
här skrev DN om Boktjuven i oktober.
Så började jag på
Hon älskade. En bok som jag köpte tidigare i höstas och som legat på vänt. Jag var sugen att börja redan när Cattis hade läst den (och skrev om det
här på bloggen) och blev än mer ivrig att börja efter att ha lyssnat på Helena Henschen på
frukostmötet i riksdagsbiblioteket häromveckan. Och jag är inte besviken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar