fredag 12 december 2008

Ebba Witt-Brattström och jag i Gamla stan

Några kollegor och jag spatserade i sakta mak på Västerlånggatan efter lunchen. En stilig kvinna kommer gående och leder sin cykel som hon parkerar utanför apoteket. Det är Ebba Witt-Brattström! Jag ler igenkännande mot henne och hon tittar - förvånat - tillbaka och går in på apoteket. Jag funderar över omjag ska säga något till henne när hon kommer ut igen. Något i stil med "Jag tycker att det du gör är bra" eller "jag har faktiskt varit student hos dig på feministisk litteratur en gång för länge sedan" eller "minns du mig, jag har intervjuat dig en gång" men när Ebba kommer ut kommer jag inte för mig att säga något alls, utan ler fånigt. Ebba log lite nervöst tillbaka, tar sedan sin cykel och leder den upp mot Slottet.

6 kommentarer:

Pomegranate sa...

Jag såg också Ebba W B i Gamla stan, på självaste Nobeldagen dessutom. Hon stod och pratade med någon i dörren till en butik och jag gick förbi lååångsamt, men uppfattade inte vad som sades. Noterade dock att hon hade en ryggsäck/väska med texten "Jag är obegripligt intellektuell" på. Det tyckte jag var lite kul.

Catrin sa...

Underbart. Måste skaffa mig en dylik!

Anonym sa...

Ja vad ska man säga till någon som man haft som lärare för länge sedan och som är en offentlig person och ser hur många studenter passera varje år. Jag har haft Elisabeth Rynell som lärare på skapande svenska och inte vågar jag säga något till henne när stött ihop med henne i Umeå. Man ler så där försiktigt.

Fast Ebba är ju i en klass för sig

Cattis sa...

En så'n vill jag också ha. Och har klurat ut var man kan hitta en!

Catrin sa...

VAR? VAR? VAR?

Cattis sa...

Pocketshop!