Ebba Witt-Brattström och jag i Gamla stan

Några kollegor och jag spatserade i sakta mak på Västerlånggatan efter lunchen. En stilig kvinna kommer gående och leder sin cykel som hon parkerar utanför apoteket. Det är Ebba Witt-Brattström! Jag ler igenkännande mot henne och hon tittar - förvånat - tillbaka och går in på apoteket. Jag funderar över omjag ska säga något till henne när hon kommer ut igen. Något i stil med "Jag tycker att det du gör är bra" eller "jag har faktiskt varit student hos dig på feministisk litteratur en gång för länge sedan" eller "minns du mig, jag har intervjuat dig en gång" men när Ebba kommer ut kommer jag inte för mig att säga något alls, utan ler fånigt. Ebba log lite nervöst tillbaka, tar sedan sin cykel och leder den upp mot Slottet.