I huvudet på en mamma

Jag är en person som normalt hatar att åka tunnelbana. Jag tycker att det är stökigt och alldeles för mycket okända människor alldeles för nära inpå mig. Det tycker jag egentligen fortfarande. Men sedan jag blev mamma har jag också hittat en njutning i mina tunnelbaneresor till och från jobbet. Det är nämligen då som jag får egen ostörd tid och kan läsa mina böcker i lugn och ro. Anna-Karin beskriver den känslan på pricken i sitt inlägg från augusti Jag älskar att pendla....

De senaste dagarna har jag ägnat mina resor åt Is och vatten, vatten och is. Jag måste erkänna att jag inte var helt övertygad om salongens sista bokval för året, men jag tror att jag måste omvärdera min syn på Majgull Axelsson. Mer tänker jag inte säga om detta för tillfället. Däremot kan jag berätta att jag också har införskaffat Rosario är död som flera har sagt åt mig att läsa, bland annat mina kollegor. Den kommer att bli en del av min julläsning.

I huvudet på en mamma heter det här inlägget och det heter också den bok som jag avslutade nyligen. Det är journalisten Hanne Kjöller som undrar över det moderna föräldraskapet och varför vi i vår generation ofta gör det så mycket svårare än det behöver vara. Varför vi så ofta pratar om hur jobbigt det är att ha barn och få "livspusslet" att gå ihop, när det egentligen är helt fantastiskt att vara förälder. Det här är saker som jag ofta undrat över själv. Jag har till och med tagit det som min inofficiella uppgift att tala om för alla nygravida i min omgivning hur kul det är att få barn och hur roligt det är att få vara mamma. Som motvikt till alla "ja nu blir aldrig livet detsamma, oj, oj, oj" och "det är bäst att ni passar på att gå på krogen/bio/teatern/dansa/träna/umgås med kompisar för sedan kommer det inte att finnas någon tid alls till sådant".

Det var till att börja med riktigt rolig läsning. Någonstans när trefjärdedelar av boken var avverkad började jag dock tröttna på det hela. I samma veva såg jag dessutom Hanne Kjöller i ett debattprogram på tv och då kändes det inte alls som vi var överens. Så nu funderar jag istället över varför min generation har ett så stort behov av att läsa om föräldraskap och barnuppfostran och ständigt söker bekräftelse på att vi är bra föräldrar?

En sak som jag är säker på som förälder är att man ska läsa mycket för sina barn. Och det gör vi här hemma. Det kommer att bli många hårda julklappar under granen. Inte bara till de vuxna utan också till sonen.